Syftet är att ta reda på om det har uppstått missförstånd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring ägt rum från en kursledare. Vilka är de i så fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade värderingar och uppfattningar om det hälsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehåller två intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jämförs intervjuerna med hjälp av ett strateginät, dvs.

Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension"..

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelseutvärderingar förse börsbolagens valberedningar med information. Vi undersöker här om utvärderingarna mäter vad som är relevant för valberedningarna att veta, om valberedningarna kan påverka utformningen av utvärderingarna och om valberedningarna erhåller relevanta delar av resultaten. Vår undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens nordiska lista ger indikationer på att styrelseutvärderingarna, trots att de är omfattande, är viktiga för valberedningarnas behov men inte är tillräckliga. Vårt underlag är tyvärr inte nog stort för att med säkerhet kunna konstatera detta..

Syfte: Vi har sedan början av 1900-talet observerat och bedömt barn i förskolan med utgångspunkt i olika teorier men genom att nu föra fram dokumentation som en rättighet för barnet och som att sätt att etablera en ?röd tråd? i barn och ungas lärande ställs vi inför en ökad dokumentationspraktik. Vi behöver därför lyfta vilket innehåll dokumentationen bör ha och reflektera över vilka etiska övervägningar som behöver göras. Det överordnade syftet med denna studie är att belysa och problematisera innehållet i de individuella dokument som skrivs för förskolebarn och som överlämnas, i samband med övergången, från förskola till förskoleklass. Mina frågeställningar är:Vilka diskurser framträder i dokumenten? Vilket innehåll har diskurserna? Vilka subjektspositioner skrivs fram i överlämningsdokumenten?Teori och metod: Med utgångspunkt i poststrukturalismen och med en metodologisk mix har jag kombinerat, med utgångspunkt i Foucaults teorier om makt och vetande, Faircloughs verktyg för textanalys och Laclau & Mouffes begrepp, ekvivalens och nodalpunkt och studerat 34 individuella dokument som skrivs i förskolan och överlämnas till förskoleklassen.Resultat: Mitt huvudresultat är att mallarnas konstruktion framstår som styrande för de subjektspositioner som skrivs fram i dokumenten.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik.

Uppsatsen Präster, psykiatriker och demoner ? En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och användning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frågan kring och om exorcism kan ha en användbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sådan värdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhället ochinom vården? Inledande i uppsatsen ges en inblick i främst de katolska föreställningarna som rör besatthet och exorcism.

The purpose of this essay is to study the public debate on the subject of creationism, the belief that there is a creator of all life on earth. The study is focused on creationism in different forms in schools and the more general discussion of creationism as an alternative to the theory of evolution. The overall question is what should be taught as the origin of life: Evolution or creationism in various shapes and forms? The essay consists of an overview of previous research in both the USA and Sweden, and an analysis of argumentation on the issue in newspapers. A comparison is made between the USA and Sweden.The analysis of newspapers shows that there are some arguments for different forms of creationism but there are considerably more arguments against creationism.

AbstraktJag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare där det gemensamma ämnet för litteraturen är Guds existens. Böckerna är Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrävare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen på goda grunder. De frågor jag ställer mig är om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens på samma plan eller om dessa två sidor diskuterar bevisen på olika nivåer.  Analysen görs med genom en komparativ studie där frågan om arguments hållbarhet och relevans diskuteras. Frågeställningarna i mitt arbete är att visa på vilka argument som används när vetenskap och religion diskuteras samt om det finns några argument som väger tyngre än andra?     De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa står på helt olika sidor av varandra eller inte.

Uppsatsen behandlar de maktförhållanden som rådde när Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrån begreppet herrschaftswissen som inlånas ur dettyska språket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhålls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen läggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgränsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. Strålkastarljuset riktas sedan på fråganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populärvetenskapligaframställningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrågasatts av lekmän.Den empiriska undersökningens resultat sättes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras på dem.Avslutningsvis berör uppsatsen även frågan hur det kunde hände att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under väldig kort tid..

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Det finns de som säger att vissa kvinnor är så provocerande att de får skylla sig själva när de blir misshandlade. Kvinnan får skulden för det hon inte gjort. Kvinnor rannsakas i minsta detalj för att verkligen utesluta att de själva inte förtjänat en smäll eller att bli våldtagna. Hur många skulle reagera och handla om en kvinnomisshandel bevittnas, om det är grannen som misshandlas? Vi har valt att fördjupa oss i ämnet då ämnet, på alla nivåer, påverkar oss människor men som samtidigt är så svårt att ta i.

Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde.